Talesätt, uttryck & visor

112 poster på dalmål

Visar: Gangsmål

Ä litä åv varje milla himmiln å gângsslätta.

Det finns en hel del mellan himlen och gagnefsslätten.

Ä drigt tä vâr männicha. Ä mittji bättär tä vâr leksanskâr å sälj smågrisôr.

Det är slitsamt att vara människa. Det är mycket bättre att vara leksandskarl och sälja smågrisar

Ä du âlleläs finnskuttin?

Är du inte riktigt klok?

Å sänn? sa Montelius.

Handlare Montelius i Kyrkbyn, sa alltid så då han expedierade kunder.

Å sjärä sötä.

Å kära hjärtandes.

Åckän ärä? Gubbän i vära.

Vem är de´? Gubben i vädrä! När någon pratar i telefon och man frågar Vem är det! kan man få till svar: "Gubben i värä".

Åcken åg däg då?

Vems barn är du då?

An få vâ ôm sä å kring sä för tä få nô i sä å på sä.

Man får vara om sig och kring sig för att få något i sig och på sig.

Änt ä dä enâ sô ärä dä arâ, sa käringa sôm blôdd näsblo.

Är det inte det ena så är det det andra, sa kärringen som blödde näsblod.

Birger går in och ändrar denna.

Björka, Bi, Nissäl öppskjutti husförhör.

Björka, By, Nysäl uppskjutet husförhör

Brint dä Britta, grisn ha fått!

Bry dig inte Britta, grisen har fått. (Sägs då någon lägger sig i. Kan sluta på annat t ex kalvân ha fått)

Byssan lull

Dôm tokunâ ha mång rolin stôndôr.

De som är tokiga har många roliga stunder.

Du ha e ku å ja ha e get

Du kan du, sômlinä lär sä aldri.

Du kan du en del lär sig aldrig.

E fluggu å e kôl, rånt kottjän fôr.

En fluga och en kolbit rår inte kocken för. (t.ex. en fluga i soppan)

E stäcku visa ä snart chungjin.

en kort sång är snart sjungen

En räkneramsa för att lära sig siffrorna

En snö kupp. Assint tråt.

Bara kaffe. Inget till.

Ett vettär kan int´ brinnâ å´ e´ käring kan int´ trätâ.

Ett vedträ kan inte brinna och en käring kan inte träta.

Fast an va gangskâr sô njöt an tä vâr görlös.

Fastän han var gagnefskarl njöt han av att inte ha något att göra. (Karlarna från Gagnef var arbetsamma.)

Fästman å möâ pissâ på glöâ.

Fästmannen och fästmön kissade på glöden (förmodligen lägerelden).

Feck du fikon Zackarias.

Nu fick du så du teg

Finemang sa Mobergska sôm feck en unji mä handtag ti riddjän.

Toppen sa Mobergskan som fick ett barn med handtag i ryggen. (Galet uttryck som sägs då något är riktigt praktiskt)

Flitt dä, du ä i väjän!

Flytta på dig, du är i vägen!

Fluggunan krip ti sprickunan på jolpärunan sô hä ä likt tä kast dôm åt skâttunan på gâttunan.

Flugorna kryper i sprickorna på potatisen så det är lika bra att kasta dem till skatorna på gatorna. (antagligen för att visa att vi säger: fluggu, spricku, jolpäru, skattu och jolpäru.)

Hä ä bra sôm hä ä, sa Berg Anders.

Det är bra som det är, sa Anders Berg. (Han sade tydligen ofta på det viset. Han var byggmästare från Nordbäck)

Hä ä mittji gräjôr på ett spett.

Det finns mycket saker på ett spett. (Då något ser komplicerat ut kan man dra till med uttrycket)

Hä ä mittji nu, sa käringa sôm feck tvillingôr på julmôrn.

Det är mycket nu sa kärringen, som fick tvillingar på julmorgonen. (Sades då det kört ihop sig med arbete.)
« 1 2 3 4 »